Stötvågsbehandling - tryckvågsbehandling - shockwave

Effektiv behandling som snabbt leder till minskade besvär eller utläkning

Vi har arbetat med stötvågsbehandling sedan 2008 och hjälpt mängder med människor att bli fri från sina skador och besvär. Stötvågsbehandling är ett effektivt sätt att stimulera läkning i en skadad vävnad. Vanligtvis sitter våra skador i muskelsenor och dess infästen mot skelettet. Först ställer vi diagnos, dvs tar reda på vilken vävnad som är orsaken till besväret och var i den vävnaden skadan sitter. Därefter appliceras behandlingen mot den lokala skadan. Vi rekommenderar stötvågsbehandling vid skador som hälsporre, hälseneinflammation, hopparknä, tennisarmbåge, benhinneinflammation, golfarmbåge, senskador i axeln (impingement), löparknä etc.

Stötvågsbehandling vid ont i axeln Stötvågsbehandling vid hälsporre utförs av Ortomeds fotspecialiserade sjukgymnaster Stötvågsbehandling utförs av Ortomeds ortopedmedicinskt specialiserade sjukgymnaster


Boka tid för undersökning och första stötvågsbehandling här »

Hur fungerar stötvågsbehandling?

Metoden vi använder oss av vid stötvågsbehandling kallas för "radial extracorporeal shock wave therapy" och förkortas rESWT. Från en kompressor genereras så kallad pneumatisk energi vilken överförs via en löpande kula till ett munstycke/applikator som genererar stötvågor ner i den skadade vävnaden.
Stötvågsbehandlingen stimulerar kroppens läkningssystem.

Vetenskapliga studier har bland annat visat följande effekter av stötvågsbehandling:

  • Ökad blodgenomströmning
  • Ökad vävnadsåterbyggndad
  • Ökad cellmetabolisk aktivtet
  • Nedbrytning av fibrös vävnad
  • Smärtlindring

Vid besvär med så kallad kalkinfällning i muskelsena, har man sett att tryckvågsbehandling resulterar i reducering av kalkansamling med minskade besvär eller utläkning som följd. Vid långvariga besvär i knäskålsena och achillessena, har man funnit nybildning/inväxt av blodkärl och nervändar som normalt inte skall finnas där. Något som verkar kunna bidra till kroniska besvär. En reducering av dessa kärl har visats som effekt av stötvågsbehandling.

Undersökning vid stötvågsbehandling

Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en ortopedmedicinsk undersökning för att säkerställa diagnos och lokalisering av vävnadsskadan. En god förmåga att diagnostisera och god anatomisk kunskap är en förutsättning för lyckad behandling.

Så går stötvågsbehandling till

En stötvågsbehandling tar ca 5 - 10 min. Behandlingen upprepas med 5-7 dagars mellanrum och totalt brukar 3-4 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställnade resultat.

Hur känns en tryckvågsbehandling?

Tryckvågsbehandling eller stötvågsbehandling kan upplevas som något smärtsam. En del tycker att det gör ordentligt ont och en del upplever nästan ingen smärta alls. Behandlingssmärtan är upphör så fort behandlingen är klar.

Att tänka på gällande stötvågsbehandling

Man bör avstå från instensiv fysisk aktivitet och tung eller explosiv belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling. Man bör inte fått kortisoninjektion närmsta veckorna före behandlingsomgången och man bör inte behandlas med antiinflammatorisk eller blodförtunnande medicinering av hög dos under behandlingsserien. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg. Se ytterligare i sista stycket.

Biverkningar av stötvågsbehandling

Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt. Då stötvågsbehandlingen stimulerar kroppens läkningssystem rekommenderas inget samtidigt intag av antiinflammatorisk medicin.

Historik

Fokuserad stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med hjälp av stötvåg. Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom sk muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, sk tendinopatier, som de senaste ca femton åren framgångsrikt behandlats med stötvågsbehandling. Inom idrottsmedicinen har fokuserad stötvågsbehandling använts sedan slutet av 1980-talet och radiell stötvågsbehandling sedan slutet av 1990-talet. Idag rekomenderas stötvågsbehandling inom ortopedmedicin ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är hög och biverkningarna få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren undslipper viloperiod och tidskrävande återuppbyggnad/rehabilitering före tävlingsåtergång.

Forskning om stötvågsbehandling

Det finns gott om vetenskapliga studier av stötvågsbehandling och allt fler publiceras. Vi presenterar vetenskapliga artiklar här».

Vad behandlar vi med stötvågsbehandling?

Vi behandlar

Diagnoser och vävnadsskador som lämpar sig väl för stötvågsbehandling: Tendinos, tendinopatier, ärrvävnad, kalkinfällning och vissa ligamentära skador.

AXEL

  • Impingement
  • Supraspinatustendinit
  • Supraspinatustendinos
  • Infraspinatustendinos
  • Subskapularistendinos
  • Kalkaxel
  • Rotatorcuffskador
  • Tendinit, tendinos

ARMBÅGE

  • Lateral epikondylit (tennisarmbåge)
  • Medial epikondylit (golfarmbåge)
  • Översträckningssmärta
  • Supinatorbesvär

HÖFT

  • Tendinos
  • Trokanterit
  • Adduktortendinos (ljumskbesvär)

KNÄ

  • Hopparknä
  • Löparknä
  • Coronarligamentskada
  • Medial collateral ligamentskada
  • Lateral collateral ligamentskada

UNDERBEN

  • Benhinnerbesvär (medialt tibiasyndrom)
  • Akillestendinos (hälseneinflammation)

FOT

  • Hälsensefästessmärta (apofysitis)
  • Plantarfasciit (hälsporre)
  • Hälsmärta
  • Tibialis posterior tendinos

DIAGNOSBESKRIVNING

  • Kalkaxel –infällning av kalk i muskelsena, oftast suprasinatus, vid axelled. En effekt av långvariga besvär med smärta och värk.
  • Axelbesvär, impingement, rotatorcuffskador – irritation och tendinopati / inflammation på senfästen runt axelleden.
  • Hälsporre/plantarfascit – smärta i framkant och insida av hälbenet då den belastas, framför allt första stegen efter stillasittande eller efter natten.
  • Tennisarmbåge – irritation i sena/senfäste och vanligtvis belastningssmärta vid utsidan av armbågen. Smärtar ofta då du lyfter något, framför allt med sk överhandsgrepp. Vanligt bland er som har arbeten som innebär upprepade och ibland statisk handledssträckning, t ex vid dator och i monteringsindustri.
  • Hopparknä – irritation i senan strax nedom knäskålen. Smärtar ofta då du går i trappor, stiger upp från stol, gör knäböj. Vanlig idrottsskada, framför allt bland er som hoppar frekvent men också bland fotbolls- och handbollsspelare.
  • Hälseneinflammation – irritation i achillessenan. Smärtar vid t ex tåhävning, gång, löpning. Ofta ökad smärta vid första stegen efter vila.
  • Benhinneinflammation/muskelfästebesvär – smärta framtill och insida av skenbenet. Vanligtvis en irritation i muskelfäste som fäster vid benet. Vanligt då man t ex bytt skor eller förändrar sin träning.
  • Löparknä – irritation av det långa senstråket på utsidan av låret eller underliggande slemsäck, ofta pga av ökad friktion mot senan och drabbar vanligen dig som löptränar frekvent.
  • Höftbesvär – sen/senfästeirritationer vid ut- och insida av låret.
  • Myofasciella smärtsyndrom – smärta, värk och ömhet i muskler, t ex över axlar och rygg. Ofta i samband med sk triggerpunkter. Dessa känns som distinkt tryckömma punter/fläckar över muskler. En teori är att detta uppkommer pga en "microkramp" i muskelceller som i sin tur skapar syrebrist och en ogynnsam miljö för muskeln. Smärtan/värken kan också "stråla" ut från denna fläck och även förorsaka diffusa symtom med domning och obehag.
  • Ligament - besvär efter stukning av mediala ligamen i knä, fta-ligament på utsidan foten och ac-ledsligament.

När bör man inte behandla:

  • Om du har fått kortisoninjektion i skadeområdet den senaste månaden
  • Vid akut inflammation i behandlingsområdet
  • Vid neurologiskt eller vaskulärt nedsatt funktion i området
  • Om du har cancer
  • Vid graviditet
  • Vid blödningssjukdom eller vid intag av starkare blodkoagulationsmedicin t ex Fragmin eller Waran.