Ultraljud

Ultraljud – ultraljudsundersökning

Ultraljud (UL) är en undersökningsmetod som använder ultraljud för att framställa en två-, tre- eller fyrdimensionell bild av vävnader i kroppen. Diagnostiskt ultraljud har många fördelar jämfört med vanlig röntgen, MR (magnetkamera) och CT (datortomografi) genom att det ger en realtidsbild av den undersökta strukturen. Undersökaren kan röra på leden under samtidig bildgivning för att bättre se, värdera och förklara ett besvär. Ultraljud används framför allt för att studera mjukdelar så som muskler, ligament, senor, men även nerver, hjärta och blodkärl men även ytliga skelett- och ledskador syns.

Det finns inga kontraindikationer för UL, det medför ingen strålning och går att utföra trots implantat i kroppen, så som pacemaker, vilket annars är omöjligt med motsvarigheten MRT. UL används ofta som komplement till slätröntgen som i sin tur ger en bättre översikt av skelett och leder.

Boka tid

Ultraljudsundersökning i Stockholm, Göteborg och Linköping

Observera att vi inte genomför en ultraljudsundersökning som rutinmässig delundersökning till den kliniska undersökningen vid ett normalt nybesök, utan det är upp till vårdgivaren under det aktuella besöket att avgöra när och om det är aktuellt att lägga till denna undersökning.

Du kan boka ett boka besök för enbart Ultraljudsundersökning under förutsättning att det redan finns en bedömning, remiss eller frågeställning från oss eller annan vårdgivare. Boka då tjänsten “Nybesök – ultraljud muskuloskeletalt”

Priser: Nybesök – ultraljud: 940 kr. Ultraljud vid återbesök: 740 kr.
Obs! Högkostnadskort och frikort gäller ej.

Boka tid i Stockholm
Webtidbok  | Telefonbokning

Boka tid i Göteborg
Webtidbok  |  Telefonbokning

Boka tid i Linköping
Webtidbok  | Telefonbokning

Så fungerar Ultraljud

Ultraljud bygger på principen att högfrekventa ljudvågor skickas ut från en givare som sedan reflekteras i olika utsträckning av kroppens strukturer, dessa registreras sedan av mottagaren och en dator analyserar informationen och en bild projiceras på en skärm. Både givaren och mottagaren sitter i en handenhet (prob) som flyttas över den kroppsdel man vill undersöka. Olika strukturer absorberar och reflekterar olika mängd ljudvågor och ser därför olika ut på datorskärmen. Hårda strukturer så som skelett och kalk reflekterar alla ljudvågorna tillbaka till proben medan vätska inte absorberar ljudvågor alls. Detta gör att vätska ser helt svart ut på datorskärmen. Skelett och kalk framstår som ljusa vita fält och inget syns under skelettet eftersom allt ljud studsar tillbaka till proben utan att ha passerat skelettet. Ultraljud är ett verktyg som ger en relativ projektion av strukturens beståndsdelar genom dess förhållande till kringliggande beståndsdelar

Bilderna ovan visar projektion av en stortåled (MTP1-led). Den vänstra bilden visar en opåverkad led. I bilden syns leden med metatarsalbenet till vänster och den första falangen till höger. I den högra bilden ser vi en MTP1-led med vätskeutgjutning och förändringar i skelettet kring leden. Detta är en vanlig projektion av en led påverkad av artros. Bilderna projicerar leden längsgående (longitudinellt). Bildprojektionen utgör en 2-dimensionell bild av en 3-dimensionell struktur. Undersökning av en struktur i kroppen utgörs därför genom att handenheten flyttas över strukturen. Flera stillbilder tas eller till och med en film för att visa strukturen ur flera perspektiv för att på bästa sätt kunna utvärdera möjlig skada. Nyare teknologi kan även lägga ihop flera 2-dimensionella bilder för att skapa en 3-dimensionell avbildning av strukturen.

Vad undersöks med Diagnostiskt Ultraljud?

UL kan användas för att undersöka bland annat mjukdelar, leder och skelett. Undersökning av ryggraden används företrädelsevis MRT då det utgör ett bättre alternativ.

Följande strukturer kan undersökas med ultraljud.

• Muskler
• Muskelsenor
• Nerver
• Ligament
• Ledkapslar
• Skelett
• Brosk
• Invärtes organ
• Blodkärl

När används ultraljud?

UL kan, som nämnt ovan, användas för att visa förändringar i många olika strukturer. En bedömning och diagnostisering med UL föregås alltid av en sjukdomshistoria (anamnes) och en klinisk undersökning. I kombination med detta kan UL bidra med information för att säkerställa diagnos och undersöka omfattningen av skadan. UL kan även tillföra ett kraftfullt utvärderingsinstrument där undersökaren enkelt kan jämföra projektionen av samma vävnad vid återbesök. UL medför nämligen möjligheten att mäta storlek på svullnader samt avstånd inom vävnaden. Dessa mått kan sedan jämföras med dem från en ny undersökning efter behandling. UL används med fördel då man vill undersöka mjukdelar där vanlig slätröntgen inte kan ge svar på frågeställningen eller för att undersöka vad som händer inuti kroppen vid rörelse. Andra fördelar är att UL inte utsätter patienten för någon strålning, det är en billig och snabb undersökningsmetod som ger svar i realtid.

Ultraljud kan bidra med information vid till exempel:

• Senskador
• Muskelskador
• Meniskskador
• Nervinklämningar (t.ex. karpaltunnel syndrom)
• Bursiter (t.ex. subacromiell bursit)

Vem utför ultraljudsundersökning?

Ultraljud används i flera olika delar av sjukvården, såväl på sjukhus, vårdcentraler som hos privata vårdgivare. Ultraljudsundersökning kan utföras av all hälso- och sjukvårdspersonal (t.ex. läkare, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast eller naprapat) med rätt kompetens. Det används med fördel av den vårdgivare som även behandlar då det kan leda till ökad precision i behandlingen men även tillför ett kraftfullt utvärderingsinstrument. Det är även möjligt att bli remitterad för UL men det är mer och mer vanligt att vårdgivare själva har tillgång till UL.

Begränsningar med Diagnostiskt ultraljud

UL har som alla undersökningsmetoder ett specifikt användningsområde och områden då metoden är begränsad i användbarhet. En stor begränsning är ljudvågornas oförmåga att penetrera skelett och kalk vilket medför att undersökning av skelett är begränsad till ytskiktet. Ytterligare är undersökning av leder begränsad till viss mån på grund av ultraljudets begränsade djup samt det snäva synfältet som bilden erbjuder. Detta medför att i vissa situationer kan en slätröntgen bidra med kompletterande information om en skada där dessa faktorer snarare utgör en styrka för undersökningsmetoden.

Undersökningen

Undersökningen kan utföras då patienten står, sitter eller ligger ner, allt beroende på vad som ska undersökas.Undersökaren applicerar ultraljudsgel på huden eller proben. Denna gel gör att ljudvågorna fokuseras från proben ner mot huden och inte sprids. Proben placeras därefter mot huden och flyttas över strukturen för att ge en projektion av hela strukturen och ur olika vinklar. Flera stillbilder eller filminspelningar kan sparas för att dokumentera undersökningen. Om möjligt undersöks även motsatt sida för att jämföra den skadade och friska sidan. Undersökningen innefattar flera strukturer för att ge en så tydlig och heltäckande bild som möjligt av området.

När får man svaret från ultraljudsundersökningen?

En fördel med UL är att bilden tolkas direkt av den som gör själva undersökningen. Ofta får även patienten se den bild av sin vävnad som undersökaren ser under själva undersökningen och undersökaren kan därmed direkt beskriva och berätta vad som ses. Efter undersökningen behöver undersökaren sammanfatta fynden och formulera ett UL-svar – undersökningssvar. Om patienten kom till undersökningen på remiss så skickas UL-svaret tillbaks till den som skrev remissen och vidare omhändertagande kan då ske utifrån detta.

Ultraljudsguidad behandling

Ul används även för att vägleda behandling med till exempel injektions- och elektrolys perkutan intratissue (EPI) behandlingar. Dessa behandlingar ställer höga krav på träffsäkerhet för att få god effekt. Behandling under ultraljudsvägledning minskar risker med behandlingen och ökar träffsäkerheten och därigenom effekten av behandlingen. Ultraljudsguidade behandlingar utförs under direkt projektion av vävnaden eller att skadan lokaliseras först och markeras ut och därefter behandlas. Vid ultraljudsguidad injektionsbehandling syns både nålen och det injicerade preparatet väl och i realtid. Detta medför att injektionen med större sannolikhet träffar den destinerade strukturen.

Ultraljud av axel

Ultraljud är mycket lämpligt vid smärta i axeln. Information om skadans lokalisation och omfång kan vara värdefull information i valet av behandling samt för utvärdering av behandlingseffekter. Metoden är också till hjälp för ortopedkirurger vid ställningstagande inför operation. Vid skador som inte kräver operation kan UL användas för att träffa rätt vid injektionsbehandling av kalkaxel eller subacromiell bursit.

Axelskador som kan identifieras med ultraljud

• Senskador i rotatorkuffen (impingement)
• Supraspinatustendinos
• Infraspinatustendinos
• Subskapularistendinos
• Tendinos av långa biceps
• Muskelbristningar i rotatorkuffen
• Skador på nyckelbensleden (AC-leden)
• Subacromiell bursit
• Subluxation av biceps långa huvud

Ultraljud av knä

Ultraljud vid smärta i knät kan påvisa och värdera skada i patellarsenan (knäskålssenan) och dess fästen mot knäskål och underben. Irritation av vävnader på utsidan knät vid löparknä, senskador och ligamamentskador runt knät samt bursit, kapsulit, artros och artrit i knäleden.

Information om skadans lokalisation och omfång kan vara värdefull information i valet av behandling samt för utvärdering av behandlingseffekter.

Skador i knä som kan identifieras med ultraljud

• Hopparknä – patella tendinos
• Löparknä
• Artros och artrit
• Ligamamentskador
• Bursit

Ultraljud av fot och häl

Ultraljud vid smärta i fot och häl kan ge värdefull information till den kliniska undersökningen, bedömningen och val av rekommendationer och behandling samt för utvärdering av behandlingseffekter.

Det passerar flera muskelsenor och nerver genom ankeln/vristen (fotleden) och vidare ner mot häl och fot. Hälsena, slemsäckar och plantarfascian är vävnader som ofta skadas och som visas i en ultraljudsundersökning. Benpålagringar runt leder och vätska i kapsel vilket indikerar ledinflammation eller artrit syns också väl. Stressfrakturer som lämnat avtryck på  benhinnan kan också ses.

Skador i fot och häl som kan identifieras med ultraljud

• Senskador runt fotleden
• Ligamentskador
• Pereoneus tendinos och ruptur
• Tibialis posterior tendinos och ruptur
• Tibialis anterior tendinos och ruptur
• Hallucis longus tendinos och ruptur
• Hälseneinflammation – akillestendinit
• Hälsenefäste
• Hälseneruptur
• Bristningar och partiella rupturer hälsena
• Retrokalkaneär bursit – slemsäcksinflammation
• Ytlig slemsäcksinflammation i hälen
• Kapsulit, artros och artrit i fotleden
• Artros och artriter i mellanfotsben
• Artros och artriter i tår
• Benpålagringar i leder
• Hälsporre och plantar fasciit

Referenser

Epis, O. & Bruschi E. (2014). Interventional Ultrasound: A Critical Overview on Ultrasound-guided Injections and Biopsies. Clinical and Experimental Rheumatology.
Messina, C., Banfi, G., Orlandi, D. et al. (2016). Ultrasound-guided Interventional Procedures Around the Shoulder. The British Journal of Radiology.
Gilliland, C. A., Salazar, L. D. & Borchers J. R. (2011). Ultrasound Versus Anatomic Guidance for Intra-articular and Priarticular Injection: A Systematic Review. The Physician and Sportsmedicine.
Raza, K., Lee C. Y., Pilling, D. et al. (2003). Ultrasound Guidance Allows Accurate Needle Placement and Aspiration From Small Joints in Patients With Early Inflammatory Arthritis. British Society for Rheumatology.
Pinzon, E. G. & Moore, R. E. (2009). Musculoskeletal Ultrasound: A Brief Overview of Diagnostic and Therapeutic Applications in Musculoskeletal Medicine. Practical Pain Management.
Teefey, S. A., (2012). Shoulder Sonography: Why We Do It. Journal of Ultrasound in Medicine.

Skribent: Mikael Boije af Gennäs, legitimerad sjukgymnast. Examen i ortopedisk medicin och muskuloskeltal ultraljudsundersökning.

Synpunkter på innehållet? Kontakta oss.