Ont i foten

Fotspecialiserade sjukgymnaster i Göteborg

Vi ser mycket fot- och underbensskadade patienter på vår klinik. Vanligtvis är det "vanligt folk" som överbelastat sig på något sätt och som lider av smärta och belastningssvårigheter och därmed svårigheter att utföra träning och arbete som önskat. Belastningsrelaterad smärta i fötterna beror oftast på skada i någon av nedanstående vävnader och vi börjar alltid med anamnes, undersökning och diagnostik och utifrån detta presenterar vi lämpliga åtgärder. Både egenvård och behandlingsalternativ är viktigt och för att egenvården skall utföras rätt och blir av förklarar vi skadan.

Boka tid på 031-711 15 30 eller välj tid i vår webtidbok.

Vävnader som vid skada brukar ge belastningsrelaterad smärta och värk i foten

  • Pereoneus brevis sena. I dess sträckning strax bakom och under den yttre vristknölen och ner mot fästet på utsidan mellanfoten.
  • Pereoneus longus sena. Mer sällsynt. Samma sträckning runt yttre vristknölen men fästet sitter under mellan- och framfot.
  • Tibialis posterior sena. I dess sträckning strax bakom och under den inre vristknölen och ner mot fästet på insida mellanfoten.
  • Tibialis anterior sena. Mer sällsynt. Senan löper på insidan av framsidan vristen och fäster på insidan av mellanfotens ovansida.
  • Hälsena och hälsenefäste. Kallas hälseneinflammation och hälsenefästesinflammation.
  • Akillesbursan. Slemsäcken mellan hälsena och hälben. Kallas för akillesbursit.
  • Subkutana akillesbursan. Slemsäcken som ligger utanpå hälsenefästet och mellan detta och huden.
  • Hälbenet. Hos barn i 9-15 års ålder är överbelastning i tillväxzonen av hälbenet mycket vanligt. Skadan benämns Severs skada.
  • Hälkudde och benhinna. Den mjuka stötdämpande vävnaden under hälen samt den hinna som täcker hälbenet kan överbelastas och ge smärta. Besväret kallar vi hälkuddesyndrom
  • Främre trampdyna. Under framfoten och tårnas grundleder finns mjuk stötdämpande vävnad. Smärta här kallas metatarsalgi
  • Plantarfasciasena och fäste. Det starka solfjäderformade bindvävstråket som löper under foten från basen av tåbenen bakåt mot sitt fäste mot fram- och insida samt under hälbenet.
  • Stressfraktur i mellanfotsben.
  • Inklämning av nerv mellan tåleder. Kallas Mortons neurom.
  • Sned och förstorad stortåled. Kallas hallux valgus.
  • Böjda och krökta tår. Kallas hammartå.
  • Sned och förstorad lilltåled.
  • Hudsprickor ("torrsprickor"), vanligtvis i häl.
  • Generell ömhet och trötthet i fot och fotsula.

Boka tid

Vi hjälper dig med diagnostik, information och behandling.

Ring och boka: 031-711 15 30 »
Välj tid själv direkt i vår webkalender »

Fördjupad information om fotskador

Sever's skada (Apofysit - Apofysitis calcanei)

Severs skada (ibland kallad apofysitis calcanei) är den vanligaste orsaken till smärta i hälen hos aktiva barn i 9-15 års ålder. Det gör ont under eller efter aktivitet där mycket hopp och landningar, snabba ryck eller vändningar ingår och där underlag och skor är relativt stumma. Det gör vanligtvis ont under aktivitet och kan sitta i i timmar eller dagar efteråt. Värken klingar efter hand av vid vila. Värken placerar sig vanligtvis framför allt på insida och/eller utsidan av bakre delen av hälbenet, men kan även sitta baktill och undertill av bakre delen av hälbenet. Det brukar göra ont att trycka på dessa områden på hälen. Vanligtvis drabbas barn i 10-12 års ålder som spelar fotboll, handboll, innebandy och gymnastik. Nyligen publicerade studier visar på mycket god avlastning vid användande av gjutna fotortoser med djup, styv hälkopp (så kallade fotortoser eller hälkoppar). Rekommendationen vid denna överbelastningsskada är att använda dessa fotortoser och försöka bibehålla samma aktivitetsnivå som innan, vilket brukar gå bra.

Läs mer om fortoser här»
Ladda ner PDF om Severs skada här»

Plantarfasciit, plantarfascialgi (hälsporre i dagligt tal)

Om det gör ont under hälen och/el hålfoten kan du ha drabbats av plantarfasciit/plantarfascialgia. Ofta finns en distinkt ömhet i framkant och insida av hälbenet eller rakt under hälbenet och något på insidan. Smärtan är mest påtaglig när du tar första stegen efter att ha suttit still en stund eller vid första stegen på morgonen. Likaså brukar den öka ju längre du går/springer. Smärtan kan vara mer eller mindre besvärande och många upplever skadan mycket begränsande. Prognosen är god och skadan brukar läka ut av sig själv, men det kan ta lång tid. Ibland 1-2 år. Idag finns mycket bra behandling vid plantarfascialgi, vilket snabbt kan reducera besvären och stimulera läkning

Läs mer om hur vi arbetar med plantarfascialgi här»
Läs mer om fotortoser vid plantarfascialgi här»
Läs mer om stötvågsbehandling vid plantarfascialgi här»

Hälsporre (utväxt på hälbenet)

Många menar egentligen plantarfascit/plantarfascialgi när man säger hälsporre. På grund av draget från senor som fäster vid hälbenet här och på grund av en eventuell inflammation kan resultatet bli en kalkpålagring/utväxt från hälbenet (vilket kan se ut som en bensporre på röntgen). Många med äkta hälsporre har faktiskt inga symtom varvid sporren bör ses som en konsekvens av en långt stående, obehandlad plantarfascit/plantarfascialgi och inte orsaken till aktuell smärta.

Läs om hur vi arbetar med hälsporre här»

Brännande fötter

Att uppleva fötterna som väldigt varma och brännande/svidande kan ha flera orsaker. Om du har diabetes kan nerverna i foten påverkas och ge dessa symtom. Det kan också vara ett första tecken på kollapsade fotvalv (se nedan). Vanligare är att du har "fel" strumpor och skor. Du svettas och foten blir fuktig och varm. Använd material som ventilerar och släpper ifrån sig fukten.

Hallux valgus

Det är känt att nedsjunkna mediala valv/hålfot och överpronation påverkar biomekaniken och stabiliteten i framfot och tår. Detta ger alltför mycket stress mot stortå pga den instabila foten och kan ge inåtvridning av stortån och senare hallux valgus. Stortåns grundled blir större, svullen och ibland rodnad. Man lider framför allt av smärta vid hallux valgus men för en del är utseendet och stortåledens åverkan på skor en anledning till önskad hjälp och åtgärd. Hallux valgus besvären kan minskas med ortopediska skoinlägg (fotbäddar eller ilägg) där stöd för främre valvet byggs in.

Läs mer om ortopediska skoinlägg här»

Hallux rigidus

Om du har ont vid stortåns grundled och om den framför allt har blivit stel och gör det svårt att avveckla foten i slutet av steget då du går. Orsaken kan vara att du drabbats av artros och led/broskförändringar i stortåns grundled.

Nedsjunkna fotvalv

Ett av de vanligare problemen för foten. Några av oss föds med "platta fötter" och behöver inte innebära några problem. För flertalet av oss sjunker/kollpasar det inre/mediala valvet med åldern. Med detta följer ofta en sk överpronation, där foten "faller" inåt och utsätter ankel och underben för överdriven inåtrotation. Du upplever ofta att dina fötter känns trötta, svidande och molvärker. Du kan även lida av knäbesvär. Dina skor kan vara övedrivet slitan på hälens insida.

Höga fotvalv

Högt fotvalv är medfött och ger ofta sk punktbelastning och ökat tryck på främre valvet/trampdynan och hälen. Kan även förorsaka sk hammartår.

Mortons syndrom - Mortons neurom

Ett besvär i framfoten där en nerv drabbas av inklämning (oftast mellan 3.e och 4.e mellanfotsbenet) och kan ge upphov till godartad tumör på denna. Kallas även Mortons neurom. Värk, huggsmärta och nedsatt känsel ut mot tårna är vanliga symtom. Första åtgärd vid Mortons neurom är ortopediska skoinlägg med stöd för det främre valvet.

Metatarsalgia

Ett tidigt tecken anses vara återkommande trötthet och svidande känsla under främre trampdynor. Småningom ökade besvär med värk, huggsmärta och domningar i framfot och tår. I längden finns risk för att utveckla Mortons syndrom (se ovan).

Pronation och supination

Pronation betyder att mellanfoten sjunker nedåt och vrids utåt i belastning och gång. Alldeles naturligt. Supination innebär det motsatta, foten belastas mer på det yttre längsgående valvet och vrids utåt. överpronation har ett starkt samband med nedsjunkna inre fotvalv/hålfot och foten har ofta en ökad rörlighet och upplevs som "mjuk". Vid sk överpronation upplevs foten ofta som trött och diffust värkande när du går och står mycket. Mjukdelar (ligament, ledkapsel och muskulatur) utsätts för ökad stress och kan reagera med olika smärttillstånd. Vid påtaglig supination ökar trycket och belastningen mot framfot och häl kan försorsaka hälsmärta, hammartår, plantarfascit och förhådnader.

Hälkuddesyndrom (hälkuddeatrofi)

Hälkudden består i huvudsak av fett och bindväv. Om denna förtunnas kan hälbenet utsättas för ökat tryck och resultatet blir smärta under och runt hälen. Rekommendationen är att undvika att gå barfota eller i hårda stumma skor. God avlastning kan uppnås genom användande av fotortoser med djup, styv hälkopp alternativt ortopediska skoinlägg där belastningen fördelas över en större yta under foten.