Muskelbristning och sträckning

Muskelbristning, sträckning eller muskelruptur kan vara lindrig eller mer omfattande och symtomen varierar beroende på hur svår skadan är. Muskelbristningar är vanligare i lår och vaden. Detta på grund av att musklerna här löper över två leder. Prognosen vid muskelbristning är generellt mycket god. Normalt sätt så läker skadan ut och full återgång till aktivitet nås inom 3-16 veckor.

Symtom vid muskelbristning är lokal smärta och svaghet i muskeln. Ofta uppstår en blödning i muskeln, vid större muskelbristningar är det vanligt med ett hematom, ett blåmärke.

Behandling vid muskelbristning kan delas upp i två viktiga delar:

1. Akut vid skadetillfället gäller PRICE/POLICE. Rätt akut omhändertagande kan påskynda läkningen med flera dagar.
2. Subakut är det viktigt att belasta muskeln för att återställa funktion och styrka samt minska risken för ärrbildning, vilket kan vara en orsak till återfall. Eventuella bakomliggande faktorer bör studeras och åtgärdas och resten av kroppen bör belastas optimalt så att övriga funktioner bibehålls under rehabtiden. Rätt utnyttjat kan rehabtiden ge möjligheter till förbättringar av hela din funktion.

I den subakuta fasen är du välkommen till oss så hjälper vi dig att optimera läkningen i vävnaden och din återgång till full aktivitet.

Ofta finns en svullnad i och omkring vävnaden vilket förlångsammar läkningen och rehabprocessen. Vi undersöker vävnaden med ultraljud för att se skadetyp och omfattning och behandlar eventuell svullnad med medicinsk laser och/eller EPTE. När vi känner till skadan, funktionella förutsättningar och målsättning lägger vi upp en behandlingsplan med successivt stegrad rehabträning innehållande medicinsk träning för att optimera läkning och återvunnen belastningstålighet för de drabbade strukturerna samtidigt som du skall bibehålla befintlig kapacitet i friska vävnader. Ser vi något funktionellt eller biomekaniskt som kan justeras jobbar vi även med detta med målsättningen att du skall komma ut med bättre förutsättningar efter din rehab än innan skadan. Videoanalyserad löpanalys och studerande av din löpteknik vid olika situationer kan exempelvis avslöja en icke optimal belastning där du förlorar kraft och explosivitet i onödan. Teknikträning, specifika styrkeövningar och ibland ortopediska skoinlägg kan förbättra biomekanik, rörelsemönster och styrka.

Boka tid

Ring 010-178 78 90 för att få hjälp att boka ett nybesök eller klicka på Göteborg eller Stockholm här under så kommer du till respektive webtidbok där du kan boka Nybesökstid. Pris 690 kr. Välkommen!
Webtidbok Göteborg - Boka en tid till Ortomed Göteborg Webtidbok Stockholm-Kista. Boka tid till Ortomed Stockholm-Kista.

Symtom vid muskelbristning

Skadan debuterar vanligen som en huggsmärta vid en rörelse eller sträckning, det är också vanligt att man hör att muskeln brister. Vanliga symtom är:
  • Huggsmärta vid skadetillfället
  • Smärta vid aktivering av muskeln
  • Svaghet i muskeln
  • Muskelstramhet
  • Ömhet vid tryck
  • Ibland muskelkramp i närliggande muskelpartier
  • Blåmärke
Symtomgraden varierar sedan beroende på omfattningen av skadan.

Prognos vid muskelbristning

Muskelbristning läker ofta ut helt utan komplikation inom 3-16 veckor. De akuta och subakuta åtgärderna kan korta läkningstiden med flera dagar. Återgång till sport eller aktivitet bör baseras på styrkan i muskeln. Generellt så eftersträvas 90 % av styrkan jämfört med den icke-skadade sidan innan återgång.

Muskelbristning i framsida lår, baksida lår och vaden innebär en hög risk för återfall. Vi som fysioterapeuter kan då hjälpa med rehabiliteringsprogram för att stärka upp muskulaturen och åtgärda bakomliggande orsaker till att skadan uppstod.

Behandlingsalternativ vid muskelbristning

Fysioterapi och rehabträning

Behandlingen vid muskelbristning är framför allt rehabträning. Den initiala svullnaden kan parallellt behandlas med medicinsk laser eller EPTE. Till en början sker träningen på en låg belastning som successivt ökar. Syftet med rehabträningen är att påskynda läkning, öka styrka och minska risken för återskada.

Predisponerande faktorer till att skadan uppstod studeras också och om man finner möjliga samband bör dessa ses över. Det kan handla om ett inte optimalt rörelse- och belastningsmönster vilket gett en onödigt stor belastning eller en oförmåga att fördela belastningen sundt, och det kan ha bidragit till att en skada kunde uppstå. Genom funktions- och rörelseanalyser kan dessa upptäckas och åtgärden kan vara uppträning av styrka och förmåga och inträning av bättre rörelsemönster. Ibland kan skoinlägg, ortoser och tejpning hjälpa att förbättra förutsättningarna under själva rehaben eller på längre sikt.

Stretching av en muskelbristning kan leda till att muskeln skadas på nytt och är därför något som avråds i det akuta skedet. Att spänna muskeln är dock gynnsamt för läkning och rekommenderas så fort smärtan tillåter. Detta för att öka cirkulation, minska ärrvävnad samt bibehålla styrka så gott det går.

Alternativ behandling

Det finns flera behandlingsmetoder som används av terapeuter, men där effekten kan varierar. LLLT-behandling (laserbehandling) samt elektrisk stimulering av muskulaturen har i studier varierande resultat från positiv effekt till ingen effekt alls. Värmebehandling avråds då det har visats kunna förlänga läkningen.

Perkutan elektrolys (EPTE), en relativt ny behandlingsmetod, som kan vara gynnsamt i det subakuta skedet av en muskelbristning. Vi arbetar även med tvärfriktionsmassage som är ett alternativ om smärtan är så pass påtaglig att det gör för ont att själv spänna (kontrahera) muskeln. Tvärfriktionsmassage kan då bidra med mobilisering av fibrerna vilket anses påskynda läkning och motverka ärrbildning.

Hur ställs diagnosen muskelbristning?

Sjukdomshistoria och klinisk undersökning ger ofta tillräckligt med information för att ställa diagnosen. Mycket sällan behövs någon teknisk undersökning, som till exempel ultraljud eller magnetkamera. Om operation övervägs kan dock dessa undersökningsmetoder bidra mer tydlig information.

När kan jag återgå till min idrott?

Inför återgång till idrott efter en muskelbristning är det viktigt att styrkan i muskulaturen är så gott som återställd samt att det går att utföra aktiviteter som liknar idrotten utan att provocera smärta eller att falla in i ett skyddande rörelsemönster. Detta är viktigt för att minska risken för återskada. Utläkningstiden vid muskelbristning varierar beroende på lokalisation och omfattning. Normalt sett så läkare skadan ut på 3-6 veckor men kan i vissa fall ta så lång tid som 16 veckor. Återgång till idrott bör dock alltid baseras på funktion i muskeln snarare än tiden. Vi kan hjälpa med vägledning inför återgång till aktivitet genom skräddarsydda funktionella test som avgör om det är säkert att återgå till just din idrott.

Orsaker till muskelbristning

En muskelbristning uppstår som följd av att muskelfibrerna som bygger upp muskeln går sönder. Detta är vanligast vid en kraftig kontraktion av muskeln samtidigt som den är utsträckt. Muskelbristning är vanligare i underkroppen och specifikt i muskler som överbryggar två leder. Exempel på sådana muskler är den ytliga vadmuskeln (gastrocnemius) och baksida lår (hamstrings). Muskelbristning kan även uppstå vid ett direkt våld mot muskeln, dessa kallas då för kontusionsbristning, kontusionsskada eller lårkaka.

Riskfaktorer för muskelbristning, som går att påverka:
  • Ökad träningsvolym
  • Muskeltrötthet (vanligare i slutet på ett träningspass)
  • Felaktig biomekanik
Riskfaktorer som inte går att påverka:
  • Tidigare muskelbristning
  • Ålder (högre ålder leder till ökad risk för muskelbristning på grund av att elasticiteten i muskeln minskar)
Vilka drabbas av muskelbristning?

Muskelbristning är framför allt kopplat till idrott och motion och är mer frekvent förekommande i underkroppen. Skador i vad, baksida och framsida lår uppstår framför allt vid explosiv aktivitet som sprint, hopp och snabba inbromsningar eller vid riktningsändring.

Muskelbristning är således vanligt i idrotter som:
  • Friidrott
  • Fotboll
  • Handboll
  • Tennis
  • Ishockey (mer vanligt med kontusionsbristning t.ex. lårkaka)
Differentialdiagnoser
  • Ledbandsskador
  • Senruptur
  • Fraktur
  • Djup ventrombos
Referenser
  • Brooks JH, Fuller CW, Kemp SP, Reddin DB. Incidence, risk, and prevention of hamstring muscle injuries in professional rugby union. Am J Sports Med 2006; 34:1297.
  • Campbell JT. Posterior calf injury. Foot Ankle Clin 2009; 14:761.
  • Cloke D, Moore O, Shah T, et al. Thigh muscle injuries in youth soccer: predictors of recovery. Am J Sports Med 2012; 40:433.
  • Croisier JL. Factors associated with recurrent hamstring injuries. Sports Med 2004; 34:681.
  • Delgado GJ, Chung CB, Lektrakul N, et al. Tennis leg: clinical US study of 141 patients and anatomic investigation of four cadavers with MR imaging and US. Radiology 2002; 224:112.
  • Gallo RA, Plakke M, Silvis ML. Common leg injuries of long-distance runners: anatomical and biomechanical approach. Sports Health 2012; 4:485.
  • Hallén A, Ekstrand J. Return to play following muscle injuries in professional footballers. J Sports Sci 2014; 32:1229.
  • Murphy DF, Connolly DA, Beynnon BD. Risk factors for lower extremity injury: a review of the literature. Br J Sports Med 2003; 37:13.
  • Orchard JW. Intrinsic and extrinsic risk factors for muscle strains in Australian football. Am J Sports Med 2001; 29:300.