Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på nervinklämning i karpaltunneln, vilken är den passage i handleden som nerven medianus löper genom på sin väg ut i handens tumme, pek- och långfinger. Då nerven kläms uppstår smärta, domning och stickningar distalt om (längre ut från) det ställe där nerven kläms, alltså i just tumme, pekfinger och långfinger. Eftersom nervens uppgift också är att aktivera muskelfibrer i berörd vävnad uppstår även svaghet i dessa fingrar. Arbete som innebär belastning av underarm och hand förstärker därför symtomen.  Det är också vanligt att symtomen förvärras under natten och det är inte ovanligt att drabbade vaknar upp nattetid av besvären.

Skadan är mycket vanlig, och ungefär 5 % av Europas befolkning lider av smärta och domningar eller stickande känsla i hand och fingrar på grund av karpaltunnelsyndrom. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och risken att drabbas är större i medelåldern samt vid graviditet.

Den vanligaste behandlingen är konservativ, dvs icke operativ och den första åtgärden efter diagnostisering är information om tillståndet, om egenvård samt behandling med handledsortos, för att avlasta handled och hand. Andra behandlingsmetoder som visar på effekt är laserbehandling, injektionsbehandling, träning och om detta inte hjälper kan tillståndet opereras.

Boka tid - Ring eller boka själv!

Ring 010-178 78 90 för att få hjälp med bokning eller klicka på Göteborg eller Stockholm här under så kommer du till respektive webtidbok, men se gärna vår prislista först. Där får du lite mer information om vilken förstabesökstid som lämpar sig för dig. Välkommen!
Webtidbok Göteborg - Boka en tid till Ortomed Göteborg Webtidbok Stockholm-Kista. Boka tid till Ortomed Stockholm-Kista.

Symtom vid karpaltunnelsyndrom

Drabbade av karpaltunnelsyndrom beskriver ofta symtom som smärta och domningar eller stickningar i hand och fingrar. Smärtan sitter oftast i handen men kan även upplevas i underarm och i enstaka fall upp i axeln. Domningar upplevs främst i tumme, pekfinger och långfinger. Nedsatt greppstyrka och styrka i tummens muskulatur samt nedsatt finmotorik i händer är vanligt förekommande. Mindre vanliga symtom är skavsår på fingertopparna som en följd av nedsatt känsel. Det är också vanligt att tillståndet drabbar båda händerna samt att man har nattliga besvär med ökad smärta eller domningar. Fysiskt krävande aktiviteter som involverar händer och underarmar provocerar ofta symtomen ytterligare.

Symtom

  • Smärta i hand och fingrar, och ibland även upp i underarm och axel
  • Domningar och stickningar i tumme, pek- och långfinger
  • Smärta och domningar nattetid
  • Nedsatt greppstyrka i tummens och pekfingermuskulatur
  • Nedsatt finmotorik i handen (tumme, pekfinger och långfinger)
  • Ökade symtom vid fysisk aktivitet som inbegriper hand och underarm
  • Skavsår på fingertoppar (ovanligt symtom)

Så här ställer vi diagnosen

Diagnostisering av karpaltunnelsyndrom görs genom klinisk undersökning. Det innebär att vi undersöker individen fysiskt samt tar en anamnes (sjukdomshistoria). I undersökningen gör vi specifika tester som syftar till att reproducera symtom och under anamnesen identifieras riskfaktorer och uteslutande av differentialdiagnoser.

Vidare utredning som  elektrofysiologisk undersökning är inte nödvändigt för att påbörja en konservativ behandling utan används istället främst för ställningstagande om operation. Elektrofysiologisk undersökning innebär att nervens ledningsegenskaper och fortledningsförmåga undersöks.

När bör man söka hjälp för diagnos och behandling?

Karpaltunnelsyndrom är ofta ofarligt men det är viktigt att söka vård då du drabbas av känselbortfall i någon kroppsdel då orsaken kan vara en annan. Om besvären är återkommande eller inte blir bättre av vila från provocerande aktiviteter kan du söka direkt till våra fysioterapeuter för bedömning, information och genomgång av egenvård och lämpligt belastningsbeteende samt utprovning av handledsortoser. Vi behandlar även med laserbehandling vilket i flera mindre studier visat på goda resultat. Vid behov hänvisar vi vidare för injektionsbehandling och ställningstagande till om operation är nödvändigt.

Vid följande symtom bör du söka direkt till läkare:

Om ovan nämnda symtom uppstår i samband med hög feber och stelhet i nacke, huvudvärk, talsvårigheter, kräkningar eller att man svimmar. Det är också viktigt att söka vård om du samtidigt upplever känselbortfall eller domningar i ben och fötter eller svullnad i fingerleder.

Behandling vid Karpaltunnelsyndrom

Vid debut av symtom samt vid lindrigare symtom rekommenderas konservativ behandling av karpaltunnelsyndrom. Vid långvariga symtom eller då konservativ behandling inte fungerar används istället en enkel operativ åtgärd. I regel används konservativ behandling i fyra veckor, vid utebliven förbättring rekommenderas operation. Anti-inflammatoriska mediciner kan även det användas i det akuta skedet av karpaltunnelsyndrom. I vissa fall ordineras kortisontabletter men det är relativt ovanligt. Läkemedel som Ipren eller Voltaren kan lindra symtomen.

Våra behandlingar vid karpaltunnelsyndrom

  • Klinisk undersökning och diagnostik
  • Information om tillståndet
  • Information och genomgång av egenvård
  • Utprovning av lämplig handledsortos (handledsskydd) för avlastning och smärtlindring att ha på natten och/eller i vardagen under utläkningstiden
  • Laserbehandling för att reducera svullnad och minska smärta
  • I de fall ovanstående inte hjälper hänvisar vi vidare för injektionsbehandling eller bedömning för operativt ingrepp
  • I de fall diagnosen är oklar hänvisar vi vidare för vidare utredning

Handledsortos - handledsskydd

Den vanligaste konservativa behandlingsåtgärden är ortosbehandling med handledsskydd. Det innebär att den drabbade bär ett handledsskydd som håller handleden i neutralposition. Handledsortosen bärs främst nattetid då handen ofta utsätts för extrema positioner under sömnen, men kan även bäras dagtid och med fördel i arbeten som involverar handleden och rörelser av handen. Handleds ortosen provas ut tillsammans med fysioterapeuten och det finns flera olika typer av ortoser som kan användas.

Laserbehandling (medicinsk laser) vid karpaltunnelsyndrom

Medicinsk laserbehandling är en behandlingsmetod där ljus av en specifik våglängd används för att stimulera kroppens egna läkeprocesser. Precis som solljus får kroppen att producera D-vitamin verkar påverkar ljus medicinsk laser cellerna i kroppen. Ljuset syftar bland annat till att stimulera blodcirkulation samt smärtlindra det behandlade området. Laserbehandling används framför allt på individer med lindriga till måttliga symtom och har bevisad god effekt i flera mindre studier.

Nervmobilisering

Behandlingen kan även bestå av så kallad nervmobilisering. Detta innebär att individen böjer och sträcker på leder i arm och nacke för att förflytta nerven genom dess bana, denna typ av rörelse kallas därför också nervglidning. Nervglidning kan skapa bättre förutsättningar för nervfunktionen och därmed minska symtomen.

Operation (görs ej på vår mottagning)

Operation reserveras ofta för individer med kraftiga symtom vid karpaltunnelsyndrom. Ingreppet är litet och utförs ofta i öppenvården under lokalbedövning. Operation är den behandlingsmetod för karpaltunnelsyndrom som har bäst effekt. Ingreppet syftar till att öppna karpaltunneln och öka utrymmet för nerven. Komplikationer efter operation av karpaltunnelsyndrom är ovanligt, det finns dock risk för ett kvarstående besvärligt ärr och smärta vid basen av handflatan.

Orsaker till karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom är i de allra flesta fall idiopatisk, vilket innebär att det kan uppstå utan en tydlig orsak. Det innebär dock inte att symtomen är utan förklaring. Symtomen som beskrivs vid karpaltunnelsyndrom beror på ett tryck på eller irritation av medianusnerven vid dess inträde i handen.

Medianusnerven passerar genom det anatomiska hålrum som kallas karpaltunneln som sitter vid basen av handflatan mot underarmen. Hålrummet utgörs av handens skelett och en bindvävshinna, flexor retinaclet. Genom karpaltunneln passerar även muskelsenor som styr fingerrörelser. En förträngning av detta hålrum leder till att nerven kan påverkas och orsaka symtomen för karpaltunnelsyndrom. De vanligaste orsakerna till en förträning av karpaltunneln är pålagringar av vävnad på flexor retinaclet eller på de senor som passerar där, orsaken till denna pålagring är dock inte fastställd.

Dessa drabbas av karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom är en mycket vanlig åkomma. Studier har visat att upp till 5 % av Europas befolkning lider av karpaltunnelsyndrom. Kvinnor lider tre gånger större risk att drabbas än män. Ålder är också en bidragande faktor till ökad risk, där kvinnor i större utsträckning drabbas mellan 45-54 år medan risken för män fortsätter att öka livet ut. Gravida kvinnor löper också större risk än icke gravida kvinnor. Övervikt ökar kraftigt risken för karpaltunnelsyndrom. Sjukdomar som diabetes mellitus, hypotyreos och akromegali har även kopplats till ökad risk för syndromet. Barn drabbas däremot mycket sällan av karpaltunnelsyndrom. Studier visar också att individer som arbetar mycket med händerna i utsatta positioner och som kräver mycket greppande lider ökad risk. Även arbete med vibrerande redskap såsom borrmaskiner och skruvdragare under lång tid ökar risk för karpaltunnelsyndrom.

Prognos

Karpaltunnelsyndrom är sällan progressivt och förvärras därför sällan över tid. Vid lindrigare besvär kan konservativ behandling med rehabilitering och/eller kortisoninjektion leda till god lindring av symtom. Vid utebliven förbättring av symtomen efter fyra veckors konservativ behandling rekommenderas utredning om operativ åtgärd.

Differentialdiagnoser (andra orsaker till liknande symtom)

Nackbesvär och flera så kallade systemiska sjukdomar kan ge upphov till liknande symtom eller utlösande faktorer till karpaltunnelsyndrom.
  • Cervikal radiculopati
  • Diabetes mellitus
  • Hypotyreos
  • Artros
  • Autoimmuna sjukdomar
  • Vibrationsskador
  • Andra perifera nervskador eller sjukdomar
  • Raynauds fenomen
  • Ulnaris entrapment

Referenser

  • Middleton, S. D. & Anakwe, R. E. (2014). Carpal tunnel syndrome. British Medical Journal.
  • Elwakil, T. F., Elazzazi, A. & Shokeir, H. (2007). Treatment of carpal tunnel syndrome by low-level laser versus open carpal tunnel release. Laser in Medical Science.
  • Tal-Akabi, A. & Rushton, A. (2000) An investigation to compare the effectiveness of carpal bone mobilisation and neurodynamic mobilisation as methods of treatment for carpal tunnel syndrome. Manual Therapy.
  • Newinton, L., Harris, C. & Walker-Bone, K. (2015) Carpal tunnel syndrome and work. Best Practice & Research Clinical Rheumatology.
  • Dakowicz, A., Kuryliszyn-Moskal, A., Kosztyła – Hojna, B. et al. (2011) Comparison of the long - term effectiveness of physiotherapy programs with low - level laser therapy and pulsed magnetic field in patients with carpal tunnel syndrome. Advances in Medical Science.
 

Besöksadress

Ortomed Göteborg
Norra Allégatan 8
413 01 Göteborg

Ortomed Stockholm-Kista
c/o Friskis & Svettis
Knarrarnäsgatan 3
164 40 Kista

Boka tid: 010-178 78 90
Kontakta oss

Kunder | Partners

Copyright Ortomed Sverige AB