Golfskador och golfrelaterade skador

Golf och golfskador - behandling hos Ortomed.se

Den vanligaste golfrelaterade skadan är ländryggssmärta. Därefter följer skada i axel, armbåge, handled och fot- och fotled. Mellan 25-60 % av golfare på amatörnivå har, sett under ett helt år, en golfrelaterad skada. Amatörer får i snitt 1.2 skador per golfare och år och proffs drabbas av närmare 2 golfrelaterade skador per år. Orsaken är ofta överbelastning vid korta perioder av intensivt golfspelande eller många timmars träning. Skadorna uppstår ofta under själva svingen, men även under förflyttning på banan och vid olika typer av lyft och böjande av ryggen.

Barn skadas vanligen av klubba eller boll då de oövervakade (utanför golfkursen) står för nära en annan spelare (barn bör därför övervakas vid golfspel).

De vanligaste golfrelaterade skadorna

Boka tid - Ring eller boka själv!

Ring 010-178 78 90 för att få hjälp med bokning eller klicka på Göteborg eller Stockholm här under så kommer du till respektive webtidbok, men se gärna vår prislista först. Där får du lite mer information om vilken förstabesökstid som lämpar sig för dig. Välkommen!
Webtidbok Göteborg - Boka en tid till Ortomed Göteborg Webtidbok Stockholm-Kista. Boka tid till Ortomed Stockholm-Kista.

Ländryggssmärta, ryggskott och lumbago

Ländryggen är den kroppsdel som vanligast drabbas av golfskada. Skadan uppkommer oftare vid själva bollträffen eller under den efterföljande svingfasen. Man har sett att det är vanligare med smärta i höger sida av ländryggen. Detta anses bero på att de flesta svingar från höger till vänster och att ländryggen belastas felaktigt under bollträffen. Golfspelare med ländryggssmärta hade en ökad framåtböjning vid själva bollträffen samt en ökad sidoböjning åt vänster i ryggen under baksvingen jämfört med golfspelare utan ryggsmärta. Man såg ingen skillnad i muskelaktivitet och muskeltrötthet mellan de med ryggsmärta och de utan, vilket indikerar att smärtan kan bero på snedfördelad belastning på diskarna mellan kotorna eller kringliggande leder.

Hos professionella, som under lång tid belastat ryggen med golfens svingrörelser, syns ökade förändringar i facettlederna samt ökad osteofytbildning i ländryggen, vilket indikerar att dessa vävnader belastas mycket vid golfspel.

Orsaken till ländryggsmärta

Orsaken till plötslig ryggsmärta (akut lumbago, ryggskott) eller återkommande ryggvärk är okänd. Ryggskador upplevs av den som drabbas ofta som muskulära. Det brukar sägas att det känns som att man "sträckt en ryggmuskel" eller att man har "sträckt ryggen". Vid en klinisk bedömning visar sig dock musklerna ytterst sällan vara den primära källan till smärtan. Däremot blir muskler alltid sekundärt engagerade (överaktiva, spända och ömma) då en vävnad i eller kring kotpelaren skadas. Musklerna får en nervsignal att dra ihop sig, vilket resulterar i överaktiva och hårda muskelpartier. Det uppstår då ömma områden och punkter i musklerna och det blir lätt att tro att skadan sitter just i muskeln. Vid bedömning av ryggbesvär när vårdgivare med tester stressar de olika vävnaderna i ryggen (ledrörlighet, styrka, nerver, känsel och diskar) kan musklerna nästan alltid uteslutas som den huvudmisstänkta orsaken. Bilddiagnostik såsom; röntgen, magnetröntgen, datortomografi och ultraljudsundersökning är ett dåligt diagnostiskt verktyg om det används enskilt och som huvudunderlag för bedömningen. Olika former av röntgen kan däremot ibland göras för att utesluta, bekräfta eller värdera en misstänkt vävnadsskada, där eventuell ytterligare information från en bild kan bidra till bedömningen.

Studier visar att upprepade rörelser (bakåtböjningar eller framåtböjningar) är ett fungerande sätt att finna både den riktning som förvärrar ryggbesvären liksom den som förbättrar tillståndet. Det överlägset vanligaste är att man har en ryggskada som förvärras av upprepade framåtböjningar men förbättras av upprepade bakåtböjningar och sittande med bevarad naturlig svank (ens grad av svank i ländryggen är individuell). Teorin är att diskarna mellan kotorna i ryggen är de vävnader som framför allt påverkas av dessa upprepade rörelser, varför disken och kringliggande vävnader som påverkas av disken anses vara den vanligaste orsaken till ryggsmärta. Eftersom disken är en passiv vävnad som inte kan "tränas upp" är den överliggande och underliggande kotans vinkling och tryck på disken avgörande. Därmed blir hållningen vid sittande, lyft och rörelser så betydande för utvecklande av eller undvikande av ryggbesvär.

Minska risken för golfrelaterad ländryggsmärta

För att minska risken för ländryggssmärta är det generella rådet att snarare spendera dagen i rörelse än att vara sittande och inaktiv.  Viktigt är också att eftersträva en god hållning under dagen, det vill säga att bibehålla sin naturliga svank (ej sitta ihopsjunken i ländryggen i sittande, ej lyfta tunga föremål med utpland svank). Före och efter aktiviteter som innebär extra mycket framåtböjning i ländryggen (bilkörande, lyft av golfbag, upplockning av klubba, boll, peg etc samt golfsvingande) rekommenderas en serie bakåtböjningar för att jämna ut belastningsbilden för kotpelarens diskar och kringliggande vävnader.

De som har ryggbesvär kan underlätta god hållning i sittande genom att sitta på en kilkudde (som är högre bak under rumpan och lägre fram under låren) samt använda ryggstöd eller ryggkudde som förbättrar bilsätets eller stolens förmåga att stödja ländryggens normala svankade kurvatur. Rekommendationen är också att snarare vara i rörelse än att vara inaktiv och vila.

Generella tips för att undvika ländryggsbesvär

  • Var gående och stående och undvik sittande
  • Undvik att sitta ihopsjunken med utplanad svank
  • Böj på benen och använda benstyrkan och bibehåll din naturliga svank under tunga lyft
  • Gör 10 bakåtböjningar före och efter moment som innebär upprepad eller långvarig framåtböjning
  • Träna rygg- och magmuskler med funktionella hemträningsövningar regelbundet under året
  • Träna stabilitet och koordination med funktionella hemträningsövningar regelbundet året om
  • Stretcha bak- och framsida lår (framför allt kort muskulatur på lårets baksida bör undvikas)
Köp ryggstöd och ryggskydd hos Fyseum.se

Golfarmbåge och tennisarmbåge

Armbågsskada och då framför allt epikondylit är den näst vanligaste golfskadan. Den ledande armens armbåge (vänster för högerspelande) drabbas vanligen av lateral epikondylit (tennisarmbåge) och den följande armen (höger för högerspelande) drabbas vanligen av medial epikondylit (golfarmbåge). Skaderisken för dessa skador ökar med åldern och ju mer man spelar. Man ser ökad skadefrekvens hos de som spelar 2-3 gånger per vecka.

Generellt sett ökar risken att drabbas av epikondylit med; rökning, övervikt, ålder mellan 45-50 år, repetitiv belastning under mer än två timmar samt tung belastning (hantera lyft på mer än 20 kg).

Tips för att minska risken för tennis- och golfarmbåge

  • Öka svingträningen (hur ofta, hur länge och hur repetitivt/ensidigt) långsamt så att muskler och muskelfästen hinner anpassa sig
  • Svinga inte hårdare/fortare än du är tränad för
  • Undvik att träffa marken hårdare än planerat
  • Träna styrka för handryggens och handflatans böjarmuskler regelbundet under hela året
  • Använd klubbor lämpliga för din kapacitet
Utvalda armbågsskydd vid golfarmbåge och tennisarmbåge

Axelskador

Axelskador drabbar oftare den ledande axeln (vänster för högerspelande) och skadan är då ofta impingement, senskador i rotatorcuffen, subluxerad axel, ac-ledsskador och artrit (inflammation i axelleden). Bakomliggande orsak till detta kan vara stabiliseringsproblem, nedsatt rörlighet i skuldra och rygg samt muskelsvaghet. En nedsatt rotationsförmåga i ryggen kan leda till att för stor rörelse istället tas ut i axlar. Axelskada kan uppkomma plötsligt vid ett särskilt hårt slag eller en oväntad markträff eller på grund av för många upprepade slag.

Tips för att minska risken att drabbas av axelskada

  • Eftersträva bra rotationsrörlighet i ryggen
  • Ta inte i hårdare än du är tränad för
  • Öka intensiteten i golfsvingsträningen långsamt

Vrist, fot och tår

Ömma och trötta fötter, hälsporre, smärtande tåleder och fotledsstukningar förekommer också inom golfen. Bra och sköna skor samt eventuellt skoinlägg och ortoser som stödjer och avlastar önskad vävnad i foten kan hjälpa drabbade. Forskningsresultat rörande skor, skoinlägg och skaderisk finns framför allt inom löpning. Den visar att den viktigaste faktorn för att minska risken för skada relaterad till sko och/eller skoinlägg är att skon skall vara skön. Man bör därför lyssna på "foten" när man provar golfskor, komfortkänslan har betydelse.

Om du har särskilt låga fotvalv eller är plattfotad bör du söka bedömning och hjälp med träning för att stärka upp foten och förebygga skador i foten och längre upp i kroppen. Om fotställningen bedöms vara fixerad och svår att förbättra med träning och om relaterade besvär föreligger kan ortopediska skoinlägg avlasta och underlätta.

Att dagligen gå i skor och på platt och ovarierat underlag, som vi är nödgade att göra på våra breddgrader, pacificerar fötterna och ger oss svaga fötter med dålig förmåga att vara det starka och dynamiska fundament för resten av kroppen som en välfungerande fot gör.

Tips för att minska risken för skada i fot

  • Använd golfskor som känns sköna
  • Sök fotspecaliserad bedömning om du har särskilt låga fotvalv eller är plattfotad
  • Träna fotens och underbenets muskler regelbundet under året
  • Öka golfpromenaderna successivt så att vävnaderna hinner anpassa sig

Gånganalys, ortopediska skoinlägg och hälkoppar

Ortomed är specialiserade på fot- och underbensbesvär. Vi gör gång- och löpanalys, tillverkar olika typer av ortopediska skoinlägg samt specialinlägg för hälsmärtor. Vi ställer diagnos, söker bakomliggande orsak och går igenom lämplig rehabiliteringsträning. Läs mer och boka tid.
Fyseum - köp inlägg, hälkopp och skor hos Fyseum - specialbutik vid ont i hälen

Hos Fyseum.se handlar du utvalda specialhjälpmedel som hälkoppar, sköna skoinlägg och väldigt mjuka skor som hjälper för dig som har ont i hälen

Orsaker till golfskador

Bland amatörer som i genomsnitt spelar två-tre rundor per vecka anses orsaken vara överbelastning (läs mer om det nedan), att man slår klubban hårdare i marken än planerat, dålig svingteknik, att man slår hårdare eller snabbare än ens kapacitet samt ogynsamma bål och ryggrörelser, exempelvis att man framåtböjer för mycket i ländryggen.

Golfrelaterade skador är även dem som uppstår vid lyft och transport av tyngre utrustning.

Bidragande faktorer för golfskador hos amatörer anses svingteknik och den fysiska kapaciteten vara. Ens teknik och fysiska kapacitet är beroende av balans, koordination, rörlighet, styrka och uthållighetsförmåga.

Överbelastningskador

Överbelastningskador är framför allt inte relaterat till hur många timmar man spelar utan mer till vävnadskvaliteten hos respektive individ. Dvs. hur förberedd och tränad en vävnad är avgör hur mycket belastning den tål i form av antal timmar och kraft. Man kan därmed minska risken för överbelastning genom att under lång tid utsätta vävnader för successivt ökad belastning. För golfspelare innebär det att regelbundet träna de belastande momenten, helst året runt.

Generella tips för att undvika golfskador

Det finns inga studier som visat hur man kan göra för att minska risken för att få en särskild golfskada, så rekommendationerna blir istället utifrån de samband man ser i studien och utifrån den erfarenhet som författarna har. Här följer våra tips på vad vi tror kan minska risken att drabbas av golfskador.
  • Reagera på tidiga symtom och anpassa träningen därefter
  • Gör regelbundet bakåtböjningar för ländryggen
  • Ha en bra svingteknik
  • Undvik perioder av plötsligt ökad ensidig träning eller moment (slå inte 50 slag i följd med en och samma klubba om du inte är van vid det)
  • Använd skor och eventuella skoinlägg som ”känns sköna”
  • Träna allsidig styrka 2-3 ggr/vecka året runt
  • Träna rörlighet 2-3 ggr/vecka året runt
  • Träna balans och koordination 2-3 ggr/vecka året runt
  • Att ha bra kostvanor samt att var näringssatt och i vätskebalans under hela träningen och tävlingen har sannolikt också betydelse (Det är lättare att vricka foten och lättare att slarva med lyftet av golfbagen in i bilen om man är trött)

Referenser

Cabri, Jan et al. Golf-related injuries: A systematic review. European Journal of Sport Science, 11/2009 McHardy, A. One-year follow-up study on golf injuries in Australian amateur golfers. The American Journal of Sports Medicine, 08/2007 Brandon, Barbara, Pearce, P Z. Training to prevent golf injury. Current sports medicine reports, 05/2009

Besöksadress

Ortomed Göteborg
Norra Allégatan 8
413 01 Göteborg

Ortomed Stockholm-Kista
c/o Friskis & Svettis
Knarrarnäsgatan 3
164 40 Kista

Boka tid: 010-178 78 90
Kontakta oss

Kunder | Partners

Copyright Ortomed Sverige AB