Diagnoser - skador och sjukdomar

Här nedan följer en lista på några skador, deras symptom och behandlingar. För mer information om behandlingar, se under alternativet "tjänster" i menyn. Vi diagnostiserar och behandlar även rygg- och nackbesvär samt axel-, armbågs- och höftbesvär men har inte skrivit klart om dessa skador ännu. Priser samt vanliga frågor och svar finns under alternativet information.

Axel

Impingement - inklämmningssyndrom

Då det gör ont att lyfta armen utåt-uppåt beror det oftast på att en eller flera överansträngda vävnader i axeln kläms. Detta ger smärta i axeln och oftast även ner i överarm. De vävnader som ger impingement - inklämmningssmärta är bursa subakromialis, supraspinatus, infraspinatus, subskapularis eller långa biceps senan. Läs mer om impingement på impingement.nu»

Armbåge

Tennisarmbåge - lateral epicondylit

Tennisarmbåge brukar man kalla det överbelastningsbesvär som drabbar senfästet till de muskler som lyfter handen uppåt. Detta senfäste sitter på utsidan armbågen, vid den så kallade laterala eller radiala epicondylen. Armbågens utsida brukar vara väldigt öm, det smärtar och kan stråla ner i underarmen. Att greppa, lyfta eller hälla ur en kanna brukar förstära besvären. Det är viktigt att se över belastningsbilden och minska på eller undvika det som provocerar besvären. Behandling kan skynda på läkningen. Läs mer om tennisarmbåge på tennisarmbage.com»

Knä

Löparknä

Kallas även "tractus iliotibialis syndrom". Löparknä drabbar ofta, som det låter, långdistanslöpare men även om du nyligen förändrat träningsmängd/distans/underlag, bytt skor etc. Det gör ont under aktivitet, framför allt löpning men ibland även cykling, på utsidan och ca tre-fem cm ovan knäleden. Ofta gör det mer ont vid löpning i backar.

Hopparknä

Betyder att knäskålssenan är irriterad, inflammerad och/eller att det föreligger en delbristning, oftast precis under knäskålens (patellas) nedre spets. Besvären ger sig ofta till känna efter en stunds aktivitet, men ibland om rejält irriterad, redan från start. Det kan även vara besvärande att gå uppför en trappa, resa sig från stol etc.

Ledbandsskador i knä

Vid så kallade kontaktidrotter som fotboll, ishockey, rugby finns ökad risk för ledbandsskador. Korsband, inre- och yttre ledband kan skadas och helt gå av. Ibland räcker dock förändrad träningsteknik och intesitet för att skapa diffusa smärtor på in- eller utsida av knäled. Besväret ger sig ofta till känna under ökad aktivitet och vid provokation av knä.

Underben

Hälsenbesvär

Akuta besvär över häl och hälsena kan vara ett tecken på en delbristing av achillessenan. Det gör helt enkelt ont när du går och springer. Ofta mer i trappor. Långvariga besvär kan vara ett tecken på överbelastning och problem med stram ärrvävnad och nybildning av nervändar och blodkärl, vilket ökar smärtkänsligheten.

Benhinneinflammation / Medial tibiasyndrym

Benhinnneinflammation (medialt tibiasyndrom) har i de flesta fall sin orsak i överbelastning och irritation av muskulatur som fäster på skenbenet. Det är egentligen mer korrekt att kalla det för tendinit (senfästesinflammation) då det oftast är muskel/muskelsena som överansträngts. Symtomen förläggs ofta vid insidan av skenbenet ca 10-15 cm från ankeln, ibland även på dess utsida. Aktivitet provocerar som regel ytterligare. Det kan kännas ömt och svullet då man trycker mot skenbenskanten.

Fot

Plantarfasciit, plantarfascialgi

Om det gör ont under hälen och/el hålfoten kan du ha drabbats av plantarfasciit/plantarfascialgia. Ofta finns en distinkt ömhet i framkant och insida av hälbenet. Smärtan är mest påtaglig när du tar första stegen efter att ha suttit still en stund eller vid första stegen på morgonen. Likaså brukar den öka ju längre du går/springer.

Hälsporre

Många menar eg plantarfascit/plantarfascialgi när man säger hälsporre. På grund av draget från senor som fäster vid hälbenet här och på grund av en eventuell inflammation kan resultatet bli en kalkpålagring/utväxt från hälbenet. Många med äkta hälsporre har faktiskt inga symtom. Sporren bör ses som en konsekvens av en långt stående, obehandlad plantarfascit/plantarfascialgi. Läs mer om hälsporre på halsporre.com»

Brännande fötter

Att uppleva fötterna som väldigt varma och brännande/svidande kan ha flera orsaker. Om du har diabetes kan nerverna i foten påverkas och ge dessa symtom. Det kan också vara ett första tecken på kollapsade fotvalv (se nedan). Vanligare är att du har "fel" strumpor och skor. Du svettas och foten blir fuktig och varm. Använd material som ventilerar och släpper ifrån sig fukten.

Hallux valgus

Det är känt att nedsjunkna mediala valv/hålfot och överpronation påverkar biomekaniken och stabiliteten i framfot och tår. Detta ger alltför mycket stress mot stortå pga den instabila foten och kan ge inåtvridning av stortån och senare hallux valgus. Stortåns grundled blir större, svullen och ibland rodnad.

Hallux rigidus

Om du har ont vid stortåns grundled och om den framför allt har blivit stel och gör det svårt att avveckla foten i slutet av steget då du går. Orsaken kan vara att du drabbats av artros och led/broskförändringar i stortåns grundled.

Nedsjunkna fotvalv

Ett av de vanligare problemen för foten. Några av oss föds med "platta fötter" och behöver inte innebära några problem. För flertalet av oss sjunker/kollpasar det inre/mediala valvet med åldern. Med detta följer ofta en sk överpronation, där foten "faller" inåt och utsätter ankel och underben för överdriven inåtrotation. Du upplever ofta att dina fötter känns trötta, svidande och molvärker. Du kan även lida av knäbesvär. Dina skor kan vara övedrivet slitan på hälens insida.

Höga fotvalv

Högt fotvalv är medfött och ger ofta sk punktbelastning och ökat tryck på främre valvet/trampdynan och hälen. Kan även förorsaka sk hammartår.

Mortons syndrom - Mortons neurom

Ett besvär i framfoten där en nerv drabbas av inklämning (oftast mellan 3.e och 4.e mellanfotsbenet) och kan ge upphov till godartad tumör på denna. Kallas även Mortons neurom. Värk, huggsmärta och nedsatt känsel ut mot tårna är vanliga symtom.

Metatarsalgia

Ett tidigt tecken anses vara återkommande trötthet och svidande känsla under främre trampdynor. Småningom ökade besvär med värk, huggsmärta och domningar i framfot och tår. I längden finns risk för att utveckla Mortons syndrom (se ovan).

Pronation och supination

Pronation betyder att mellanfoten sjunker nedåt och vrids utåt i belastning och gång. Alldeles naturligt. Supination innebär det motsatta, foten belastas mer på det yttre längsgående valvet och vrids utåt. överpronation har ett starkt samband med nedsjunkna inre fotvalv/hålfot och foten har ofta en ökad rörlighet och upplevs som "mjuk". Vid sk överpronation upplevs foten ofta som trött och diffust värkande när du går och står mycket. Mjukdelar (ligament, ledkapsel och muskulatur) utsätts för ökad stress och kan reagera med olika smärttillstånd. Vid påtaglig supination ökar trycket och belastningen mot framfot och häl kan försorsaka hälsmärta, hammartår, plantarfascit och förhådnader.

Hälkuddeatrofi

Hälkudden består i huvudsak av fett och bindväv. Om denna förtunnas kan hälbenet utsättas för ökat tryck och resultatet blir smärta under och runt hälen.

Fotledsstukning

När du trampar snett, med belastning på utsidan av foten och foten stukas skadas framför allt ledskapsel och de stabiliserande ligamenten vid den yttre fotknölen (laterala malleolen). Ibland skadas även muskelsenor. Om foten stukas med belastning på insidan skadas de inre ligamenten. Beroende på hur allvarligt man skadar sig klassificeras skadan som grad 1, 2 eller 3 (lindrig, medel, svår). Den senare involverar fullständig ruptur av ledband och/eller fraktur. Det vanligaste är dock att det gör ont att gå och stå. Foten svullnar och ett större blåmärke kan framträda så småningom. Det gör ont att stödja på foten, men de flesta klarar sig utan kryckkäppar. Klarar du ej att belasta foten alls skall du söka till en akutmottagning.

Artros

Broskdestruktion kan ha flera olika orsaker.mDet finns ökad risk för nedslitet brosk (artros) i fot, knä- och höftled om de biomekaniska förutsättningarna förändras. Om din fot har en felställning eller inte orkar stabilisera vidi belastning, förändras också krafterna och funktionen för knä- och höftled. Detta kan i längden påverka broskets kvalite, som destrueras och höjdreduceras och småningom uppstår smärta och värk i leden.

Besöksadress

Ortomed Göteborg
Norra Allégatan 8
413 01 Göteborg

Ortomed Stockholm-Kista
c/o Friskis & Svettis
Knarrarnäsgatan 3
164 40 Kista

Boka tid: 010-178 78 90
Kontakta oss

Kunder | Partners

Copyright Ortomed Sverige AB